Mer än bara basket: Christian Maråker #13

Mer än bara basket: Christian Maråker #13

Med en idrottsintresserad pappa fick Christian Maråker redan som treåring komma i kontakt med sportvärlden. Att det skulle bli just basket var inte helt självklart från början. I nio år spelade Christian fotboll och älskade det. Först som 14-åring kom han i kontakt med basketvärlden på riktigt, mycket på grund av sin yngre bror som redan spelade.

Christian Maråkers utveckling gick spikrakt uppåt. Snabbt kom han in på Sanda Basketgymnasium och läste sitt tredje gymnasieår i Södertälje, där han spelade i basketligan. Efter studenten väntade fem år i USA på college. Christian blev snabbt en nyckelspelare i laget och utvecklingen fortsatte i raketfart på andra sidan Atlanten, där vinster och prestationspriser vällde in för hans del.

NBA-DRÖMMAR OCH BASKETMARKNADEN

År 2006 pratades det mycket om Christian Maråkers goda chanser att få spela i NBA. Men från att ha varit en lovande talang under hela college-perioden tog hans pojkdröm en rejäl omväg. Det blev inget med NBA och en nyexaminerad Christian hamnade i Slovenien. Utan lön.

Slovenien var mitt första professionella kontrakt efter college, men jag var bara där i fyra månader. Jag kom dit direkt efter skolan, helt pank och fick ett jobb där jag inte fick betalt. Jag trivdes bra i Ljubljana men hela situationen var ju lite sur.

Att snubbla på NBA-mållinjen och att inte få betalt är mycket att hantera på samma gång. Christian startade proffslivet med en chock. Han gick från ett tryggt collegeliv med enbart fokus på basket, till att slängas in i den professionella basketvärlden med ett affärstänk som var helt nytt för honom.

Visst var jag besviken över att jag inte blev draftad, men jag lärde mig mycket. Jag fick chansen att träna med nio olika NBA-lag under den tiden. Det var väldigt kul och väldigt utvecklande.

Det vilar ändå något slags lugn över Christian Maråker när han berättar om sin första tid som professionell basketspelare och hur det var att lära sig saker den hårda vägen.

Jag förstod det inte riktigt då, men nu när jag tittar tillbaka på allt förstår jag ju verkligen vad det var som hände. Jag ser på hela affärsdelen och det professionella basketlivet på ett annat sätt nu. Jag förstår hur spelare bedöms och värderas, det förstod jag inte då. Det är inte bara vad du presterar på planen som räknas, utan det handlar mycket om rätt kontakter och att vara på rätt ställe vid rätt tillfälle. Det är lite som en marknad. Det finns så många spelare i Europa som är jättebra och skulle kunna spela i NBA, men de har aldrig varit i rätt position vid rätt tillfälle eller känt rätt personer.

Efter incidenten i Slovenien började Christians kaotiska situation ordnas upp. Det blev tre år med professionell basket i Spanien och fyra år i Japan.

KROPPEN STÄNGDE AV

Karriären har mestadels pekat uppåt för 33-åringen, men 2013 blev ett tungt år. Det tog stopp på alla plan och Christian behövde en paus från livet. Kroppen var trött och sliten efter många års elitbasket, samtidigt gick han igenom en skilsmässa som tog mycket på psyket.

Allt hände på en gång, både fysiskt och psykiskt. Det blev för mycket att hantera och jag kände att jag behövde komma bort från basketen. Jag trodde att jag var helt klar med den, så jag började leta efter andra alternativ och funderade på vad jag skulle göra med livet.

Han bodde hos en kompis i San Diego under tiden som han försökte komma på fötter. Som räddning satte sig Christian i skolbänken igen för att utbilda sig till brandman. Ett halvår in i sin utbildning flög han upp till de norra skogarna i USA.

– För att bli brandman i USA behöver man kunna hantera en motorsåg. Jag hade en kompis uppe i North Dakota som jobbade som skogshuggare, så jag flög upp dit för att testa det yrket i två veckor. Det var faktiskt där uppe som jag insåg att jag ville spela basket igen. Allt blev så självklart för mig där och då. Jag förstod att jag inte riktigt var redo för ett vanligt jobb och inte ville lämna basketen bakom mig än.

Christian Maråker tog kontakt med sin agent och förklarade läget. Han ville göra comeback. Det blev ett halvår med fullt fokus på träning och på att komma tillbaka till en toppform. Sen flyttade han till Borås för att vinna SM-guld.

FRÅN JAPAN TILL BORÅS

Under det senaste året har det pratats om att Christian Maråker vill fortsätta sin internationella karriär. Både Europaspel och nya kontrakt i Japan har varit aktuella samtalsämnen. Enligt honom själv stänger han inga dörrar och planerar att spela basket i minst sju år till, om kroppen håller. Men inför årets säsong förlängde han med Borås Basket och skrev på ett tvåårskontrakt.

Det känns bra med lite stabilitet. Hittills har jag alltid spelat på ettårskontrakt under hela min karriär och man blir lite less på det. Många gånger vet man inte var man ska bo framöver och det är mycket flängande. Man lever sitt liv i väskor hela tiden. Därför känns det extra skönt att vara här. Borås har en riktigt bra organisation, ett bra lag och jag trivs i staden. Just nu är jag mest fokuserad på att vi ska vinna SM-guldet.

Det märks tydligt att basketpausen gjort sitt. 33-åringen har fått en nytändning och hittat tillbaka till glädjen och kärleken för sporten.

När jag var yngre ville jag vara personen som gjorde flest poäng. Men jag är äldre nu och har insett att det handlar mer om att spela tillsammans som ett lag. Det är roligare att spela när allting går bra som ett team än när man bara presterar bra själv. Det ska vara kul. Jag har börjat fokusera mer på att bara njuta av spelet, ha roligt med grabbarna i laget och spela bra ihop.

Men viljan att vinna har alltid funnits och Christian Maråker har alltid haft höga krav på sig själv.

Jag är aldrig nöjd. Det kvittar hur bra jag än spelar, det finns alltid något som jag är irriterad på. Sån kommer jag alltid vara. När det inte längre är så, då finns det ingen mening och då vill jag inte spela längre.

DEN MENTALA STYRKAN

Christian har hunnit spelat basket på tre kontinenter och lärt sig en hel del genom utlandslivet. Men den internationella karriären har inte bara gjort honom till en erfaren basketspelare att räkna med på planen, han har hittat en inre styrka och lärt sig att se på livet på ett annat sätt. Den mentala biten började 33-åringen jobba mycket med redan i college.

Vi hade en mental coach som jobbade med vårt lag. Han blev som min mentor under de tre sista åren i USA. Jag hade många samtal med honom som hjälpte mig oerhört. Vi höll kontakten under mina första år som professionell spelare också, men han gick tyvärr bort i cancer. Under de åren han fanns i mitt liv lärde jag mig att blockera ut vissa saker och förstå vad jag ska ta åt mig av och inte. Förstå vad som är dåligt och vad som är bra. Det har hjälpt mig väldigt mycket.

På Christians vänstra underarm kan man skymta en tatuering. Det är en zencirkel från Japan.

– Varje zencirkel ser olika ut och det är det jag gillar. Det symboliserar att man bara får en chans och så får man leva med konsekvenserna. Man får göra det bästa av situationen, det har jag alltid försökt göra i mitt liv. Visst finns det grejer jag ångrar i livet, men du kan inte ändra på saker som har hänt. Du får göra det bästa och gå vidare.

MEDIASKYGG ENSAMVARG 

Christian Maråker är 118 kilo tung, mäter 206 centimeter i längd och har en lång lista på sina basketmeriter. I kombination med det mystiska som vilar över honom, inger han väldigt mycket respekt. Både på plan och utanför. Han har aldrig tyckt om att synas i media och har alltid varit väldigt privat. Christian beskriver sig som en ensamvarg som trivs med att vara själv. Förutom att han är mediaskygg, har han en ganska spretig personlighet. Han är uppvuxen i Varberg men har hjärtat kvar i USA och San Diego. Hur livet ska se ut när basketkarriären är över är fortfarande väldigt oklart för 33-åringen. Han är väldigt intresserad av hur kroppen fungerar och läser dagligen de senaste studierna inom ämnet. Christian har till och med en sovmaskin under madrassen och ett stort musikintresse där han nyligen börjat mixa egen musik.

Och ju mer man lär känna Christian Maråker, desto mer förstår man att han är mer än bara hård yta. Ingen har missat att han är en skicklig basketspelare som kommer vara en stor tillgång i kampen om SM-guldet den här säsongen. Men det går inte heller att undgå att han har en riktigt skön personlighet.

Framställ mig inte som en mjukis nu. Då raseras mitt mystiska rykte som jag jobbat så hårt för att bygga upp, haha.

Text: Tea Grbic. Foto: Tobias Guldstrand.

Tweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookEmail this to someone
 
Boråshallen / Kansli
(Bockasjögatan 2 Borås)
Bodahallen
(Milstensgatan 25 507 42 Borås)
Sjöbohallen
(Nolhagagatan 7 506 43 Borås)
Björkängshallen
(Klinikvägen 504 57 Borås)
Hestrahallen
(Hestra ringväg 6 504 70 Borås)
Almåshallen
(Västra Nygatan 20 504 38 Borås)
Erikslundshallen
(Campinggatan 1 506 40 Borås)
Engelbrektshallen
(Engelbrektsgatan 14, 506 36 Borås)
Daltorpshallen
(Stora Tvärgränd 1, 504 33 Borås)

Hitta till våra baskethallar

Klicka här