Mer än bara basket: Jakob Sigurdarson #10

Mer än bara basket: Jakob Sigurdarson #10

Basketen har alltid funnits i familjen Sigurdarsons blod. Jakobs pappa jobbade länge som baskettränare på Island och redan som fyraåring började Jakob följa med till baskethallen. Jakob fick sitta med på träningarna, studsa basketbollar vid sidan av planen och följa med på de flesta matcherna. Hans barndom har präglats av stort idrottsfokus och tidigt lärde han sig att älska basket.

NÄR LUFTEN GÅR UR

Han var bara 15 år när han kom med i Islands ungdomslandslag. Som 17-åring fick han chansen att spela med topplaget KR i högsta herrligan på Island. 19 år gammal flyttade han till andra sidan av Atlanten och spelade basket på både High School- och College-nivå i USA. Efter fem år i landet väntade Europa med öppna armar; ett år i Tyskland, ett år i Spanien och ett år i Ungern. Sen gick luften ur honom. Efter åtta år utomlands var Jakob trött på att vara ensam och bara fokusera på basket.

Jag var trött på basket. Det enda jag gjorde under min tid i Tyskland, Spanien och Ungern var att spela basket och tänka på basket. Jag var ensam och hade ingen flickvän eller familj i närheten. Allt fokus låg på basketen. Jag hade ingenting annat nästan och det blev för mycket basket.

Jakob ville hem till Island. 26 år gammal flyttade han tillbaka för att få en paus från allt, träffa sin familj och sina vänner. Under tiden spelade han fortfarande basket, men jobbade också deltid på ett dagis. Mellanåret på Island bidrog inte bara till ett guld med i de isländska mästerskapen och kvalitetstid med familj och vänner. Han hittade även kärleken och träffade sin nuvarande fästmö Edith.

ATT LÄMNA TRYGGHETEN OCH BÖRJA OM

Som 27-åring flyttade Jakob Sigurdarson år 2009 till Sverige för att representera Sundsvall Dragons. Tillsammans med Edith lämnade de tryggheten på Island och började om. Den första perioden i Sverige var svår och det var tufft för dem båda att anpassa sig och hitta sina roller i den nya vardagen. Jakob kände inte någon, visste inget om den nya hemstaden Sundsvall och kände inte riktigt till den svenska kulturen.

Att det blev så jobbigt berodde nog mycket på att jag varit hemma precis innan och hade blivit väldigt bekväm med att bo på Island igen. Att flytta till ett nytt land, bort från alla mina närmsta var väldigt jobbigt. Jag visste också att det antagligen skulle dröja många år innan jag kom tillbaka till Island igen.

Men allt det jobbiga blev lättare tillslut. Tre månader tog det innan det vände och Jakob kände sig bekväm med sitt nya liv. Han lärde känna många människor, fick nya vänner och blev bekväm med att bo i Sundsvall. Där stannade han i sex år, vann ett SM-guld och fick två söner. I dagsläget trivs han hur bra som helst, både i Sverige och men också i sin nya hemstad Borås. Flytten hit gick smidigt och familjen har anpassat sig oerhört snabbt.

Min fästmö pluggar och har verkligen hittat sin grej. Mina pojkar mår bra, är glada och älskar sin förskola. Om familjen trivs är det enkelt för mig att spela basket. Det är därför allt har varit enkelt i Borås.

EN ISLÄNNING MED TEMPERAMENT

Vägen till framgång har dock inte alltid varit helt enkel. Som yngre hade Jakob ett hett temperament. Det var alltid mycket känslor efter förluster och fram till att han var tolv år gammal grät han många gånger efter förlorade matcher. Motståndarna kunde såklart också knuffas en del under matcherna. Resultatet? Jakob blev arg och var inte sen med att ge igen. Det var först när han blev 21 år som det började vända temperamentsmässigt.

Jag är mycket lugnare idag. Det krävs mer för att få mig att förlora kontrollen och göra mig riktigt arg. Ju fler stora matcher du spelar och ju oftare du spelar inför en stor publik, desto bättre blir du på att fokusera. Jag hör inget runt mig när jag spelar. Ju äldre jag blir desto bättre blir jag på att fokusera på basketen istället för allt annat runt omkring.

ATT LÄRA SIG VÅGA MER

Alla som någon gång har sett Jakob Sigurdarson spela basket vet att han älskar ögonblick där allt står på spel. Han trivs bäst när han får chansen att ta stort ansvar och kan hjälpa sitt lag till en seger. Framgångsreceptet enligt honom är att inte vara rädd för att misslyckas. Men hur vågar man då, när bollen vilar i ens händer och allt handlar om att vinna eller försvinna?

Jag har misslyckats många gånger, speciellt när jag var yngre. Jag har missat många skott och gjort många misstag. Men ju mer du misslyckas, desto mer lär du dig och du slutar vara rädd för det. Mycket handlar om att inte tänka på att man kanske kommer misslyckas. Tänker du på att misslyckas, så kommer det bli så. Men tänker du på att lyckas eller tänker du inte alls, då kommer du bli riktigt bra.

Att sluta tänka på att misslyckas och att börja våga är inget som sker över en natt. Vändpunkten för Jakob kom först som 26-åring, när han återvände till Island för sin paus år 2008. Hans lag KR spelade slutspel i den isländska ligan och hade press på sig från alla håll. Överallt pratades det om att laget var det bästa någonsin i Islands historia och förväntningarna var skyhöga på att de skulle vinna varje match. Men så kom slutspelet och de höll på att förlora. Coacherna samlade ihop hela truppen och pratade om den mentala biten med killarna i laget. De pratade om rädslan för att misslyckas och om vikten av att våga tro på sig själv.

De sa åt oss att strunta i allt och bara spela. Att det bara handlade om basket och att vi skulle släppa pressen. Jag minns verkligen hur tränarna sa att vi måste ha tillräckligt med självförtroende och tro på oss själva, annars skulle vi aldrig vara bra i de lägen när allting avgörs.

Det där peppande lagmötet gav resultat och laget tog isländskt guld. Men det blev också en lärdom som Jakob haft med sig sedan dess.

Det blev en vändpunkt för mig. Jag började tänka att ”vad som än händer så kommer jag vara okej, så länge jag tror på mig själv och har självförtroende”. Jag tänker mycket på det när jag ställs inför stora ögonblick. Det handlar bara om basket och när allt kommer omkring så är det bara ett spel. Tänker du inte på det sättet och sätter du för mycket press på dig själv, så kommer du inte njuta av spelet och du kommer inte bli framgångsrik.

FAMILJEN ÄR KÄRNAN

Det är svårt att undgå att familjen är oerhört viktig för Jakob Sigurdarson. Att hinna vara basketproffs och pappa är enkelt menar han och är tacksam över sina annorlunda arbetstider. Hans yrke ger honom extra mycket tid med sönerna och Jakob lägger helst all sin lediga tid på att umgås med dem. Hans söner är visserligen små, men ett sportintresse har sakta börjat växa fram.

– De kommer till alla hemmamatcher och tycker att det är väldigt roligt. Min äldre son säger att han vill vara nummer 10, precis som jag. De brukar få vara med i omklädningsrummet och gå i korridorerna. Det är väldigt speciellt för mig, att jag fortfarande spelar basket och får uppleva det med dem.

Jakob själv har en stark och annorlunda relation med sin pappa, som sedan många år tillbaka arbetat som hans sportagent.

Han arbetade som agent redan innan jag blev proffs. Jag märkte tidigt på honom att han väntade på mig och hoppades på att jag skulle spela på en professionell nivå så att han kunde få vara med i den delen av mitt liv. Jag är väldigt glad och tacksam över att jag har kunnat dela det med honom. Att få möjligheten att representera sin son, det är något som betyder mycket för både mig och honom.

FRAMTIDEN PÅ LÅNG SIKT

Jakob Sigurdarson är 33 år gammal och i sitt livs form. Men hur länge till får vi se honom på planen?

Jag vill vara riktigt bra när jag spelar. Under alla mina år i Sverige har jag varit en bra basketspelare. När kroppen blir äldre blir den långsammare och det är svårare att vara riktigt bra. När den dagen kommer vet jag inte hur jag kommer hantera det mentalt. Just nu känner jag att jag kan vara riktigt bra i minst två år till, sen får vi se hur framtiden ser ut.

Den kortsiktiga framtiden då? Jakob Sigurdarson vill ha en ny chans att ta SM-guld. Och han vill göra det med Borås Basket. Visst har han många erfarenheter, vinster och meriter i bagaget. Men i kombination med hans varma personlighet och stora ödmjukhet, är vi nog många som är övertygade om att Jakob är en stor tillgång i Borås Basket. Både på plan och utanför.

Text: Tea Grbic. Foto: Tobias Guldstrand.

Tweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookEmail this to someone
 
Boråshallen / Kansli
(Bockasjögatan 2 Borås)
Bodahallen
(Milstensgatan 25 507 42 Borås)
Sjöbohallen
(Nolhagagatan 7 506 43 Borås)
Björkängshallen
(Klinikvägen 504 57 Borås)
Hestrahallen
(Hestra ringväg 6 504 70 Borås)
Almåshallen
(Västra Nygatan 20 504 38 Borås)
Erikslundshallen
(Campinggatan 1 506 40 Borås)
Engelbrektshallen
(Engelbrektsgatan 14, 506 36 Borås)
Daltorpshallen
(Stora Tvärgränd 1, 504 33 Borås)

Hitta till våra baskethallar

Klicka här